måndag 21 mars 2011

Trilskas

Ja, det är så det känns, som om allt trilskas. Magen trilskas värst och hjärtat. Jag känner mig så lurad, lurad på något som inte ens blev av...igen... Varför går det inte älska mig längre? Vad är det för fel på mig? För det är så, det kan omöjligt vara fel på alla andra, när det här händer gång på gång... Åh jag vill ju bara dela mitt liv med någon, men ingen vill ha det, jag måste vara en riktigt patetisk människa. den gamla avskyn mot mig själv växer som ett stort svart moln inuti mig, Avsky. Jag avskyr mig. Jag är äcklig. Jag är dum i huvudet. Jag är oälskbar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar