Han var här igår. Vi drack kaffe och pratade. Vi tog reda på var vi stod litegrann, inte något stort, men småfrågor. Han gjorde det, jag gjorde det. Jag kan konstatera att vi sitter på samma tåg, åt samma håll, och det känns fruktansvärt bra och nu i en mer lagom takt. En dag i taget. Ett steg i taget. Bort med det gamla, in med det nya.
Annars har jag fruktansvärt ont i magen idag. Visste att det skulle hända. Åt ostsuffle igår, inte snällt för magen, väldigt fett. Men laktosfritt, så det är inte det. Men vad magen krampar idag, och i natt. Har knappt sovit något. Jag tål helt enkelt inte för fet mat, då händer det här. ajajajaj
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar