Att ångra eller icke ångra

Jag väljer nog fortfarande att icke ångra. För jag mår bättre här, jag älskar mitt hus och jag älskar mitt jobb. Resten...hm lite ensamt.. eller ganska mycket ensamt. Trodde ju att jag skulle få en ny vän i S, men hon gick ju och kärade ner sig, vilket hade varit underbart om jag besvarade det. Mina gamla vänner här har liksom glömt att man kan ungås med mig. De har gjort sig vardagsvanor utan mig, där jag inte finns med som innan jag flyttade, och det är ju självklart, men det blir ensamt. Jag saknar någon att prata med. Om det som händer här. Jag har ju mina vänner kvar i Stockholm, men de tröttnar på att höra om mitt, när de inte vet vilka jag pratar om. Inatt drömde jag till och med om D, att vi låg i varsin ände av en säng, iförda mykläder och täcken och bara pratade. Inget annat. det fanns inte ens i luften.... Bara varm vänskap... Vill ha det nu!