Tankarna jag försöker låta bli att tänka ramlar på mig, det är svårt att låta bli.
- Varför skulle han som är så ung vilja ha mig?
- Han har säkert kommit på andra tankar nu när han varit borta och "partajat" med sina vänner!
- Vem tror jag att jag är, som tror att någon som han skulle kunna var intresserad av någon som jag?!
Jag försöker sysselsätta mig med annat, men nu finns det inte så mycket kvar att göra om jag ska kunna jobba med den här kroppen imorgon, så det är svårt! Nu är min förhoppning att de ska försvinna de där tankarna, bara jag får dom ur mig. Kanske jag ska ta mig en cykeltur, en lång varm skön dusch, och sen se till att få in den där ansökan till Högskolan... Jo, så får det bli!
Motion är aldrig fel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar