Lägenhetsvisning och värme

Klart jag hann med EL en stund igår. Hade tänkt ge honom en liten kram, och sedan åka hem igen, men så hamnade dottern på glass/lunch och(!) middag med exmannen, så när EL frågade om jag ville följa med honom och titta på lägenhet hade jag svårt att tacka nej. In i den varma bilen, och iväg drog vi. Det var lite mysigt måste jag erkänna, att bli tagna för ett par som ska flytta, att få frågor om vi har barn el tänker skaffa oss, för att området är så barnvänligt, att drömma lite tillsammans, titta på väggar, tak, och väggar och föreningens bokslut. Jo, jag kan tänka mig det på riktigt en dag, helt klart! Men inte än! Det läskiga med att få en sådan här inblick i framtiden är sårbarheten. Nu börjar det bli på riktigt. På riktigt, på riktigt och jag känner mig utsatt och sårbar och rädd. Så jag berättade det och när jag är med honom, känns allt så enkelt och tryggt, inte på låtsas, nu  när jag ligger själv hemma i sängen, det är då tankarna kommer farandes. De där dumma "Tänk om" "what if"...