Nej, det är kaffefilter igen

ja alltså. Ännu en gång träffar jag en underbar snygg tjej som blir alldeles superkär i mig och jag blir alldeles superstressad och känner inte det minsta inte mer än för ett kaffefilter. Hon vill ta i mig hela tiden idag och jag bara drog mig undan, hon måste ju fatta eller?? det värsta är att jag inte vet hur hon kommer att reagera jag vill ju inte förlora en bra vän, även om jag inser att det är vad som kommer hända, men framförallt. Jag vill inte förlora en bra arbetskamrat. Kan man inte bara låta det rinna ut i sanden? Hon är ju trots allt fortfarande förlovad... Det är ju inte jag som är boven här eller??

Pulkabacken

Idag kommer S och hennes barn hit. Vi ska åka pulka och sen mysa framför en film. Jag är måttligt upphetsad, men det kommer säkert bli kul. Jag väntar på att Z ska höra av sig, hon kommer hit och ska fira in det nya året, men jag vet inte när hon kommer...har inte hört av henne alls under veckan och missade hennes samtal igår. Jaja, hon är välkommen precis när som, jag är ju hemma...

Kärlek och sex

Måste man ha det i samma person? Jag kan nog ärligt säga att ingen levande människa har avgudat mig i den grad som underbara s gör. Men jag känner inte lika mycket som hon och jag vägrar att framtvinga mer känslor än vad jag har. Jag försöker att vara ärlig och jag säger att jag trivs med henne (och det gör jag ju) men att jag inte vill binda upp mig i någon som redan har en pojkvän...
Igår el ska jag säga inatt hända värsta sjuka grejen. Jag satt uppe på FB och kollade runt när en av mina arbetskamrater hojtade till. Vi jobbar ganska nära varandra och när vi önskade varande en God Jul med en kram var det inte långt undan att det blev en liten puss också, jag trodde ju självfallet att det bara var inbillning, men nope. igår hörde han av sig. T är gift(?) familjefar, trubadur och musiklärare, en riktig player och han vill leka med mig. Det slutade med lite cybersex... Ja jag är ju inte mer än människa och behov har även jag... Jag lovar att jag ställer upp på riktiga lekar när som, han är nämligen en riktig läckerbit denne T, men kärlek...nope inte heller här...

God Jul!

Det blev sent igår och jag slet så att fingrarna idag ser ut som prinskorvarna som ska vara på julbordet Men fint är det och roliga rim fick vi till jag och min syster. Nu ska jag ta det årliga julbadet och sätta på mig julklänning och bara njuta!

Jullov

ja, nu är den sista dagen för den här terminen jobbad, och det har varit en underbar termin men det är skönt att den är slut nu. Jag har nog aldrig varit så trött under så lång tid i hela mitt liv förut. Nu ska här vilas å det grövsta ett par dagar. Syrran har kommit hit och vi har myst framför granen med lite glögg. Nu gör hon sig godnattklar och jag ligger i sängen med datorn i knät som vanligt. Ja just det... inte alls som vanligt, jag har nämligen en sexig mac book pro i knät. Min nya jobbdator. Med hela CS5 serien installerad. Hur bra som helst! Idag har jag haft julavslutning, möte på museet och julstädning på schemat. imorgon ska jag julstäda övervåningen och pynta lite där med. Sen ska jag sova!

Åh, jag är sååååå trött

2 dagar kvar på terminen. Min rygg gör så ont, mitt huvud gör så ont, för att min rygg gör ont, när jag försöker lösgöra knutorna, domnar amarna, och hostan är tillbaka. Sa jag att jag var trött oxå? och att jag har extreeeemt mycket att göra innan julafton på fredag, Fattar inte hur jag ska hinna allt jag vill göra. Mycket gnäll nu... Tur att syrran kommer och hjälper till. Då blir det mysigt! =)

En dag mitt i livet

3 Luciatåg. Stämma gitarrer, stämma basar, lära trummor till ungdom utan taktkänsla. Möte. Bråk med tonåringen, middag, hjälpa tonåring flytta till mormor, Rep med kör. Mysiga sms med S, sängen...

Visst ja...

Jag kysste henne igår :) och hon är påväg hem hit nu...

Kvartett :)

Världens mest underbara kvartettrep har vi haft idag. Den innehöll allt. Blod svett och tårar och en massa skratt. Jag älskar min kvartett! Jag älskar att sjunga med min kvartett, jag älskar barbershop. Det bara är så, det finns inget annat som går upp mot det...

Skiter i min gamla kör. Skickade svaret , men tänker inte lägga mer energi än så på dom. Så jävla synd bara...Hade varit kul att vara en "körkvartett".
Ikväll ska jag på AW för första gången sen jag flyttade hit. S, jag och några andra arbetskamrater ska gå ut efter jobbet ikväll. Farligt att dricka vin i närheten av S då jag knappt kan hålla fingrarna i styr vid nyktert tillstånd. Varför i helvete måste hon fortfarande vara förlovad med den där killen? Kan de inte bara få det överstökat?? så störande...men ganska bra om jag ska tänka med huvudet. Det går ju väldigt långsamt på det här sättet. Och dottern får hinna lära känna s och hennes barn på ett naturligt sätt...
Anyway, kul ska det bli att gå ut lite ikväll.
Nästa helg bär det iväg hemåt höll jag på att skriva, men till Stockholm ska vi. Jag och dottern. Hon ska på julfest och jag ska shoppa julklappar och mysa med syrran.

Det sket sig

Och det jävligt rejält. Blev förvisso erbjuden att vara passiv medlem i två terminer, men det är jag ju inte intresserad av. Men dessutom, nu ni... kom de på att jag är vara skyldig kören 2400kr.
Jag ska återbetala 2300, som var de subvensionpengar jag tjänat in till resan, de anser att eftersom jag inte åkte ska de ha tillbaka dem, att jag betalade lika mycket som alla andra skiter de fullständigt i.
De tycker dessutom att jag ska betala hotellkostnaden och bussresa för 910kr, dessa pengar blev jag lovad att inte behöva betala under den rådande situationen, men nu ska de tillbaka förstår ni. Men sen är de ödmjuka nog att erbjuda mig 800kr om jag lämnar tillbaka kläderna. Summa sumarum: Skulden som kören anser att jag har landar på 2410kr.

mitt svar var exakt detta och inget annat:
Ni kan inte mena allvar. Jag betalade precis lika mycket på min resa som alla andra. Men fick inte delta fullt ut. Jag kommer inte att betala tillbaka mina surt intjänade pengar. Ang hotellkostnaden så blev jag lovad att slippa betala dessa, ni kan kvitta det mot kläderna. Jag kommer deffenitivt INTE vara kvar som passiv medlem. Tack och adjö. Ni har lärt mig myket om tillit och riktig vänskap. Kläderna skickar jag med någon när jag åker till stockholm nästa gång.

Stockholmskören och BBS-termer

Ja, det är väl så jag får referera till den nu när det finns fler. I vilket fall som helst har jag slängt iväg en förfrågan om att få bli hedermedlemi kören, för att slippa bli CALmedlem, det skulle bli billigare för mig, och kören behöver inte göra något mer än att fortsätta betala min SAI-avgift, och jag betalar motsvarande till kören. De har möte nu ikväll, el har haft antar jag. Undra vad de kom fram till?!

Ett litet nej

Ja, det fick jag från D, men vet ni, det gör inget, Ingenting alls faktiskt för det viktiga var att jag vågade fråga. Det klart att det hade varit roligt om han besvarat mitt intresse, men det känns förvånadsvärt bra :)
Jag är en modig tjej, el som D sa, en tuff tjej. Jag vågar fråga saker och jag vågar säga ifrån när det inte känns rätt. hej mig =D

Pratade med S... =)

Ja, igår sade jag som jag känner. Det började med att hon berättade att jag gör henne pirrig och glad, och jag fick så dåligt samvete, med tanke på D, att jag självklart inte berätta att jag bjudit ut D, men att jag vill ta det lugnt och försiktigt och inte inleda något förrän hon gjort slut med sin kille på riktigt. Hon tyckte det lät bra och hon vill fortfarande ses för att lära känna mig, och det är en deal jag gillar :)
Så idag ska vi äta lunch (igen)

Oh my god

Vågade precis skicka följande till D:
Nä, nu tar jag mod till mig... Eftersom jag fortfarande inte fått gå din "slapparkurs" har jag inte fått lära mig att skjuta upp saker och ting speciellt länge ännu. Därför måste jag få fråga, då jag finner dig högst intressant, om det kan passa herrn att ses på tu man hand inom den närmaste framtiden? En kopp fika?

och nu ångrar jag nästan mitt mod, tänk om han inte alls är intresserad och inte alls vill ses... vad jobbigt det blir då... kanske... Men jag måste ju bara få veta...

Att vara den som inte är på

Jag börjar förstå hur det känns. När man är lite sådär lagom intresserad, när det känns bra, men man inte riktigt är där än, när man behöver tid, och den andre (som vanligtvis brukar vara jag) är otroligt ivrig. Vill ses hela tiden och hör av sig hela tiden... Det blir lite...hm...jobbigt på något vis, samtidigt väldigt trevligt.
S vill ses och äta lunch imorgon igen, jag tycker ju det är trevligt att träffa henne, men jag fullkomligt vägrar att släppa fram något så länge som hon fortfarande lever med sin kille, även om hon säger att de inte har något samliv, jag vägrar att bli den andre. Så är det!
Jag hade tänkt höra med D om han ville se och äta lunch imorgon så jag kände mig nästan lite skyldig när jag tackade ja till. S. Det här börjar bli ett riktigt triangeldrama inne i mig... Men faktum kvarstår. Hur mysigt det än är med S, hur perfekt det än är, så är det fortfarande D som ger mig pirr, och det kan jag inte göra något åt. Men jag tänker inte hänga in handduken än...

Mys med S och alla barnen

Ja.. En riktig mysdag har det varit. Dottern och jag har spenderat hela dagen i Örebro där vi shoppat julklappar till nästan alla vi känner (liten överdrift) När vi kom hem, hann vi precis äta middag och packa in allt från bilen innan S tog med sig en film och sina två barn 4 och 9 år hit. Det var väldigt snabbt jobbat måste jag säga, första dejten igår, alla barn idag. Men vi hade det så mysigt. Elin var avslappnad och hennes barn kunde slappna av som om de var hemma. Åh det var så mysigt. Vi var som en liten el ganska stor familj. Och alla ungarna var så mysiga med varandra. Min E trivdes och hennes barn med. Och jag trivdes och hon med och vi höll hand under filten. Allt var helt perfekt, och det till och med pirrade, men ibland så dök den där lilla D in i mitt huvud... och jag förstår bara inte varför riktigt...Jag måste nog kolla upp vad det där är för något...

Btw, kyssarna får vänta tills hon verkligen gjort slut med sin kille!

Första dejten på länge...

Det var mysigt, det var lättsamt. Vi kan prata om allt, jag är fullkomligt ärlig och gör mig inte till ens lite. Det är allt det där jag vill ha, det jag skriver om, men pirr...nej inte än... Sen är det så. Jag håller mig lite på min kant, hon har trots allt inte brutit sin förlovning än och jag vill inte ställa till med något. Är hon seriös får hon vänta till hon avslutat det hon har...Jag är inte intresserad av att gå från kompisskap till något annat förään hon är klar.

Men en tanke dyker upp... Varför får jag aldrig pirr när någon tydligt visar att personen i fråga vill ha mig. Varför får jag bara pirr när det finns tveksamheter. Som D, han gör mig osäker. Jag känner mig påstridig och har svårt att slappna av och vara mig själv. Ha är av ena dagen och på den andra, här jävlar i mig finns det pirr...jag fattar inte...

Magkänsla

Jag måste våga lite på den lite oftare tror jag... Idag bjöd S mig på lunchdejt imorgon. Det betyder att jag på intet vis (nog för att hon var övertydlig) misstolkade gårdagens magkänsla. Idag har hon gjort klart för mig att hon är en otålig person, När hon vill ha något ser hon till att få det, el försöker få det. Känns detta igen någonstans ifrån?
Jag tackade ja till lunchen, trots att jag inte känner pirr. Jag har ju liksom inte ens upptäckt S som en potensiell partner förrän igår och riktigt så snabbt jobbar inte min kropp. Men jag tänkte att jag trivs ju med henne som fan och har roligt och hon är snygg... varför inte testa?? vad har jag att förlora?
Jag ska ju inte analysera saker sönder och samman har jag ju lovat mig själv så jag ska försöka låta bli. Men en stilla undran ändå... Varför blir jag bjuden på dejt när jag svärmar på annat håll?
Jag kan ju inte sluta tänka på D. Trots att jag VET att vi är så olika. Jag är gärna i händelsernas centrum, han i dunklet. Han är blyg...jag...inte så jätteblyg...varandras motsatser och ändå...han är lugn som en filbunke och jag inte, han slöar gärna på soffan...jag inte...och ändå...

Seriöst flörtande!

Jo, hon flörtar som fan! och det känns bra :) Jag kom på mig själv att flörta tillbaka... Vad konstigt det blir ibland... så otippat... Jag fortsätter att försöka leva mitt liv en dag i taget och inte analysera sönder... säga saker som känns bra, göra saker som känns bra...

Julfesten som kom av sig

Hämtade söta fina S vid fyrtiden och vi åkte hem till mig och drack glögg och myste med tända ljus i soffan. Sen gjorde vi oss iordning och jag vet att det är fult att smygtitta men hon är väldigt fin. Nyduschad dansare i sovrummet...då är det svårt att låta bli...Anyway... Vi klädde oss, sminkade oss och drog iväg. Allt under uppsikt av tonårsdottern som var supermysig.
Vi hittade våra arbetskamrater, njöt av helt ok julbord och en show som jag blev sådär lagom blown away av. Vissa saker var riktigt grymma andra lite smålustiga, men tyvärr är jag ingen bra publik till sådana här tillställningar, jag är alldeles för kräsen. Blev uppvaktad av S hela kvällen, känns skönt att ha någon man går så bra med som hon. Träffade en gammal klasskompis, det var kul, samtidigt kom D ut från logerna, men inte vågade han sig fram inte (inte för att jag hade väntat mig det) men jag hade nog själv tänkt att ta mig till honom, men jag hann inte. Känns lite trist att han är så jävla blyg måste jag säga, jag känner mig som ett monster i hans närhet. Inte bra.
Just nu sitter jag och skickar märkliga sms med S, var går gränsen mellan tjejkompisflört och riktig flört? Fick ett sms där det står att hon ligger utan kläder och vill att jag ska komma dit och kyla ned henne, men att jag kan strunta i att ta med mig mina snygga flanellisar. vet inte riktigt hur jag ska tolka det... så jag låter bli... och njuter av att bli kramad och omtänkt...