Större än Seattle blir det inte. International, 10 000 i publiken och jag ska stå där tillsammans med mina körsystrar. En dröm som äntligen gått i uppfyllelse...eller??
Jag vet innerst inne att jag inte borde åka alls. Inte nu med mitt nya jobb och mitt nya hus. Jag vet inte hur jag ska kunna betala räkningarna om jag är borta i tre veckor, jag får ju ingen semesterersättning... Jag har råd med själva resan, det är inte det. Men jag har inte råd att betala mina räkningar. Men det som framförallt sätter käppar i hjulen är att jag blir borta 3 veckor från jobbet. Att det blir tre veckor beror helt enkelt på att jag jobbar endast onsdagar och torsdagar och att jag skulle åka en onsdag och vara borta i 2veckor och en dag, vilket innebär att jag missar 3 veckor, sen har ungarna lov... Jag får inte ledigt... hörde mig för om jag skulle kunna boka om hemresan, men det finns inga platser kvar. Nu står mitt sista hopp till att en av de körsystrar, som ska hem den tidigare flighten, kan byta med mig. Annars blir det inget Seattle för mig... Fan skit och helvete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar