Mamma - dotter dag

Idag har vi en mamma - dotter dag här. Vi tog lång sovmorgon och har ägnat dagen åt tvätt, inte så kul kanske, men dottern ska på läger imorgon så det finns inga andra alternativ. Strax ska vi iväg och inventera en liten matbutik för volleyboll-lagets räkning. Längtar väl inte direkt ihjäl mig, men det är roligt att få var med och göra något med dottern. I kväll blir det god mat, oxfilé, potatis i ugn och egengjord brunsås. Underbart gott ska det bli. Självklart jordgubbar till efterrätt. Det blir en lugn och skön hemmakväll, kanske en film senare? Vi får se!
Annars saknar jag hjärtat (EL får byta namn) något alldeles förfärligt. Träffades i 10 minuter i torsdags, och nu känns det långt kvar till morgondagen! Fortfarande är jag helt fascinerad över att man kan längta och sakna någon så mycket efter så kort tid. Jag menar för 4 månader sedan visste jag inte ens att han existerade...

En perfekt dag (till)

Ja, den var i onsdags, inte för att den igår var dålig, men den i onsdags var helt underbar. Vi hade gigg med kören inför 6000 personer, det var mäktigt vill jag lova! och den allra första jag får syn på i publiken är EL, han som inte skulle kunna komma, hade trasslat sig ur sin förehavanden. Efter gigget gick vi tillsammans och satte oss i gräset hos min far och hans pingla (jag gillar att kalla henne det, hon ser ut som en pingla) de bjöd oss på vin och jag fick sitta nära och EL tyckte inte alls det var jobbigt. Sen gick vi hand i hand genom hela staden och mötte de 4000 som skulle gå och titta på årets dragplåster Loreen. Vi gick till den restaurang, där vi hade vår första middagsdejt. Vi var helt ensamma i lokalen, det måste ha sprakat om oss. Bestämde resmål för sommarens tur, Transylvanien blir det! Jag är så glad, har velat åka dit i flera år, men det är inte många som nappar på det betet kan jag lova! Men självklart hade han samma dröm :)
Sen tog han mina händer och kramade dom hårt hårt, vi hade precis haft en sexig liten pratstund, och så säger han följande. Den här kramen är inte bara sexuell frustration, ganska liten del av den är det faktiskt, den här kramen är... är kärlek!
Jag trodde jag skulle börja gråta där och då, jag blev så paff, så rörd, så glad, så lycklig.

Nattliga hjärnspöken?

Han är så kär, jag tvekar inte alls på hans känslor för mig, han är så tydlig, men så är det här med att han liksom gömmer undan mig, jag vet inte om det bara är en känsla i mig el om det faktiskt är så. Idag skrev jag på ansiktsboken att jag skulle på bio med bästa, inget mer än så. Men så lyckade en arbetskamrat till honom som jag känner ytligt lägga ihop ett och ett och jag får ett sms, där han skriver att arbetskamraten nu vet, men att det inte gör något. Och det kanske bara är så, men varför vet han inget? Jag kan inte förstå varför han inte vill berätta om mig för hans vänner, jag har träffat en vän, som förvisso är hans allra allra bästaste, men inga föräldrar, inga andra vänner. Ingen! Skäms han för mig? Skäms han för att var kär i en äldre tjej? el är det bara jag som har nattliga hjärnspöken på besök??

Dejt

Ikväll ska jag bjude EL på biodejt. Det ska bli såååå mysigt! Jag har lätt upp mig känner mig fin. Filmen vi ska se tror jag är rolig - "Rock of ages". Ska fixa det sista nu så ska jag åka sen, vill hinna hämta ut biljetterna innan han kommer. Kanske hinna gå på stan några minuter och sen om vi hinner ta e fika innan filmen, vi får se när han kommer från jobbet...

Midsommar

I vanlig ordning var jag och dottern tillsammans med släkt och vänner i Motala. Det är en underbar midsommarstad, allt vatten, slussarna, sällskapet och solen och vinet flödade. Det var magiskt. Bara avsaknaden av EL störde den annars perfekta helgen. EL och jag har smsat hela helgen, så där alldeles för mycket ni vet, så att folk runt omkring reagerat. Men det struntar vi i.
Det är konstigt det där med att sakna någon så. Bara för några dagar. Igår när jag kom hem, stack jag iväg och handlade, dottern ville få det lugnt och vara ensam så jag åkte hem till EL. När han tog i mot mig kändes som att komma hem. Vi stod bara och häll om varandra och jag förstod för första gången hur mycket jag faktiskt hade saknat honom. Inte för att jag inte hade trevligt, för det hade jag, det var magiskt, perfekt! När jag står där i hans varma famn och känner hur jag slappnar av  centimeter för centimeter. Hur jag återgår till att bara vara jag och ingen annan, När vår läppar möts tror jag att det ska slå gnistor om oss. Det är så underbart! Så härligt! Det är vi!

Familjemiddag

Igår var EL här och åt middag och för första gången var dottern med , och hon var trevlig, och hade trevluigt tror jag minsann, hon stannade kvar och pratade, hon visade verkligen upp sitt fina jag, jag blir sp lyckliga tt jag nästan spricker :)
Ikväll ska vi ses igen, jag och EL, måste ju  fylla på alla hålrum i mig av honom, nu när vi inte ska ses på hela midsommarhelgen! Undrbart härligt fantastiskt, Jag vill ADLRIG att det här ska ta slut!
Efter middagen igår planterade vi en massa, sen gick vi runt i trädgården och gjorde planer.

Weekend

Igår frågade EL om jag ville följa med honom på en semesterweekend i sommar. Han står för allt. Min förste reaktion var, absolut inte, jag ha inte råd och vill inte att du ska betala för mig. Men sen kom jag på hur mysigt det skulle vara, och svalde stoltheten och tackade Ja.
Jag har även vågat fråga honom om han vill vara min plus 1 till bröllopet i september, det ville han gärna :) Tänk att livet kan vara såhär härligt!
När jag kom hem igår, berättade jag för dottern att han kommer hit på onsdag och äter middag, då sa hon att det inte är så jobbigt längre. Att han gärna fick komma, det gör mig väldigt glad!

Fast jobb

Ja, det har jag nu. Underbart! Jag kan titulera mig musiklärare och webbredaktör. Härligt!

En liten vägbula

I måndags när jag var hemma hos EL, ringde hans telefon. Jag hörde direkt att det var något, hela hans röst ändrades, det var det franska exet. HAn bad att få ringa upp senare. Hon hade gråtit i telefonen. JAg åkte ivög till kören, som, som tur var slutade tidigt på grund av fotbollsmatch på TV, Så jag åkte tillbaka till EL, efter. Han berättade om samtalet de haft när jag var borta.. Han hade gråtit, hon ville ha honom tillbaka, men han hade sagt att han gått vidare, och hon sa att hon inte trodde på honom, att han aldrig skulle kunna hitta någon som passade honom bättre, och då berättade han om mig, att han redn gjort det. Träffat någon bättre. Hon sa att han skulle ångra sig. Att det bara är ett misstag. Att jag är ett misstag.
Så hur känns det här för mig då? JAg blir livrädd, rädd för att han ska lyssna på henne, rädd för att han ska komma på att han i alla fall vill vara med henne. Jag kröp in i mitt lilla skal igen, några timmar, men han lockade ur mig igen och det är jag så glad över! Gud vad jag behöver den här mannen i mitt liv. Det är inte helt utan honom. Det här bättre än J, och det trodde jag inte var möjligt. Jag berättade förresten om J, hur han var mot mig, hur han bara försvann, så att EL ska kunna förstå varför jag blir så rädd.
Innan jag åkte hem i måndags sa han, A, det här är inget annat än vår första lilla vägbula...

Tokigt!

Igår var vi på fest, jag och EL, han var med på körfest, den kören jag leder. Väldigt mysigt. Lite pinsamt dock när vi smet iväg en halvtimma och festen tagit slut, när vi kom tillbaka, allt var stängt och låst. Fick gå hem till far och hämta alla saker... Jaja, så kan det gå :)
Jgg berättade för honom att jag är kär, att jag är på riktigt kär i honom, och han blev jätteglad och sade att det var tur det, eftersom han är jätte jätte, på riktigt kär i mig. Så det börjar väl bli lite officiellt nu antar jag. Vi satt iaf hemma hos min far och hans nya pingla, och pratade och tog en whisky tills vi runt småtimmarna gick hemåt, han till sig och jag till mig, eftersom dottern är hemma. Och det konstiga är att han fattas mig, precis hela tiden då han inte är nära mig fattas han mig, det är konstigt hur man kan bli beroende av en annan person på det sättet. Konstigt och härligt! Jag är kär! Helt och hållet galet förälskad i en man från min lilla hemkommun. Tokigt!

Tjocksmock

Ja, lite så känner jag mig, efter några dagar med alldeles för onyttig mat och alldeles för lite motion. Målet att fram till midsommar gå ned två klädstorlekar (som jag redan nått) kommer ju inte att gillas om jag går upp igen. Nej, nu får det vara bra! Men jag sitter här i soffan, men en kopp kaffe. Yogapass lockar på övervåningen, men jag hade bestämt mig för en cykeltur, visst borde man kunna byta så? Min rygg riktigt längtar efter ett rejält yogapass, det får bli så! Dricka ur kaffet och sen upp och iväg!
Till lunch idag ska jag få lära mig göra sushi, spännande :)
Annars får nationaldagen bestå av tvätt och hundbadning...

Myslördag

Fredagen slutade med att jag satt i telefon med min syster i närmare 6(!) timmar. Vi pratade om allt och ingenting och drack. Jag hann få i mig en kvarting whisky och 2 öl och hon 4 glas vin. Jag mådde precis som jag förtjänade när jag vaknade. Huvudvärken från helvetet! Sådan tur då att EL också var bakis-seg. Lördagen ägnade vi i soffan framför en film. Vi tog en promenad till mamma och lagade mat tillsammans. Det börjar bli allvar nu. Sådär på riktigt. Vi pratar om det lite, att det känns läskigt och fruktansvärt bra på samma gång. När min ord tar slut tar han vid och tvärt om. Jag vill ha honom hos mig hela tiden. Men jag vet att det inte går. Att det egentligen inte heller är vad jag vill, men det känns så ruskigt bra!
Min älskade far har träffat en kvinna. En bra tjej, jag gillar henne, vet vem hon är men känner henne inte. Det känns bra, så länge som jag inte tänker på vad de kan tänkas göra. Det som är allra mest skönt är att han har lämnat den här märkliga relationen med sin arbetskompis. Att han inte behöver snurra in sig i det. Ringde till honom och frågade om han ville bjuda mig på kaffe, och han frågade varför? Konstigt tycker jag! Men han är väl rädd han med!

Ensam fredagkväll

Så skönt! faktiskt, jag har valt det själv. Hade en AW med en kompis med sköt upp den till nästa fredag istället, jag orkar inte idag. Tänkte fixa mig något att äta, sen vill jag röja upp det allra värsta, och sen bara slänga mig i soffan framför TVn och domna bort lite. Jag är så trött! Det är så mycket på jobbet nu! Alla skolavslutningar, alla nya elever, alla betyg, alla omdömen, alla överlämningar...sen ska man fixa till musiksalen så att det känns bra att komma tillbaka efter sommaren också. Mycket blir det!