Nu är det inte roligt längre. Jag vill inte fira jul, Jag vill inte alls. Vaknade på förmiddagen, utvilad, på bra humör. Gjorde en kopp kaffe, fick ont, ondare än på länge, behövde stark medicin, hade ingen. Får stå ut. Började rimma på paketen, so far so good. Ska sedan slå in de sista paketen, men har så ont i kroppen att varje rörelse är som knivar i mina muskler. Allt går år helvete, Jag blir arg, arg på dottern, som sitter och tittar på TVn och inte hjälper till och som tillslut bara går härifrån, vilket jag kan förstå. vem vill vara i närheten av mig? Arg på mig själv och min äckliga kropp, som jag avskyr över allt annat på jorden. För när jag verkligen behöver den, faller den i biter. Fy fan vad jag hatar det - mig.
Jag vill bara åka bort. För ingenstans är det roligt att försöka fixa en gemensamt jobbig fest alldeles själv. och ja, jag bad om hjälp. Men fick ett hånskratt tillbaka, vi har inte tid, har eget att syssla med. Nu vill jag inte ha hjälp. Nu är det försent. Nu vill jag bara åka bort och glömma alltihop. Jag blir så fruktansvärt besviken. Besviken på min familj, som inte förstår att det är omänskligt att bli lämnad ensam med allt det här. Besviken på mig själv, för att jag inte är så stark som dom verkar tro att jag är. Besviken bara. Skulle ha gjort som A. flytt! Inser det nu, men nu är det försent? Kan jag bara gå ut till bilen och åka? Inte komma tillbaka? Vad skönt det vore. Att bara försvinna. Jag vill vara bland människor som jag kan få luta mig mot. Som kan stötta, inte där jag ska vara den starka stöttepelaren. För jag orkar inte mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar