Packar och fryser och nyser

Det är inte kul nu! Jag skulle helst lägga mig under täcket och titta på en snyftromantisk film. Istället måste jag packa ihop hela mitt liv i lådor och jag okar inte. Det är uttömmande både fysiskt nu när jag är så sjuk och psykiskt. Vem är jag, Vad gör jag, Vad äger jag. Hur är jag och Varför?! Måste jag köpa fler flyttkartonger el räcker de jag har? Tur att underbara z kommer och hjälper mig sen... Älsklingen sa till och med; "Lägg dig och vila, jag har ju hela natten på mig att packa"... Hur underbar får man vara?