Ett enda stort virrvarr

Jag är så förvirrad, så lycklig, så trött. Jag behöver bara skriva av mig lite. Stå ut...
Premiären gick sååååå bra, flera personer var där vars åsikter jag respekterar ofantligt mycket, och de gillade det de såg och hörde. Peter Flack var där, jag blev lite starstruck ska jag erkänna. Gårdagen startades med ett mail från kändisregissören vi anlitat, där hon skriver hur bra jag är, att jag går in i min karaktär till 100% och att jag inte släpper den förrän showen är klar, dessutom skrev hon att jag sjunger helt underbart. Så ja, jag är jävligt nöjd.
Sen var det dags för premiärfest. Ja vad säger man, absinten kom fram, och med den min svartsjuka sida, som jag ändå höll under kontroll, frågan är nu varför jag blev så svartsjuk??? Det förvirrar mig otroligt mycket. Det är en han. Han har flickvän och barn. Vi har strulat förut, han har sagt att han aldrig kommer att lämna sin familj, men att han dras till mig. Och jag förstår vad han menar. För jag dras till honom med. och igår var hans flickvän med en stund, Men vi gick ut och rökte och stod nära nära, alldeles för nära, medan han visade mig olika stjärnbilder, och jag villa aldrig gå där ifrån. Jag vill bara mysa in mig och stanna där. Hände det något sen när hon gått? Nej, vi skötte oss ganska bra. Jag tror nog dock att några märkte elektrisiteten mellan oss, trots att vi försökte göra allt för att den inte skulle synas. och det var då jag blev så svartsjuk. När han var nära en annan i kören bara för att försöka göra oss lite mindre uppenbara...
Varför varför varför??? Jag vill inte, jag vill inte bli en vid sidan av, jag vill ju ha något på riktigt! Men jag kan inte låta bli honom, det är stört omöjligt! Fan fan fan fan!!!