Ikväll är jag ensam. Jag har valt det alldeles själv, var uppbjuden på middag hos mamma och pappa och lillasyster som hälsar på. Men jag valde att stanna hemma. Jag behöver bara en paus från mina underbara föräldrar.
Det är ganska mysigt att vara ensam, jag har ljus tända, har tittat på en film, och ska nog fortsätta kvällen i samma anda, men jag kan ändå inte få bort känslan av ensamhet, för det är något helt annat det.
Idag har jag lärt mig att kyssar och hångel förlänger livet och motverkar stress och depression. Inte konstigt att man är stressad och deprimerad. Ett kort liv lär det också bli. Åh jag vill så hemskt gärna dela mitt liv med någon. Någon jag kan känna mig avslappnad med. Någon jag kan vara mig själv med. Någon som vill hångla och kyssa mig mest hela tiden. Speciellt sådana här kvällar. Jag kommer på mig med att sakna J något så fruktansvärt. Inte det dåliga, jag vill inte! tillbaka, men det bra.
Jag vet.
SvaraRaderaJag tycker ju om att vara ensam, men åh vad jag vill hångla och kyssas!
Nu vill jag verkligen.