Ja, jag har börjat jobba, det är jätteskönt! Får så mycket annat att tänka på, och medicinen börjar så smått göra nytta, äter bara en halv sömntablett nu, men har i gengäld gått upp i dos med den antidepressiva. Äter nu 20 mg, och tydligen kan jag äta upp till 150. Men jag tar en tia i taget och per vecka tills jag känner att värken ger med sig. Har inte ätit citodon på hela veckan faktiskt, jätteskönt! Har ingen större lust med att bli kodeinberoende...
Idag har jag träffat en av mina äldsta vänner som jag dock inte hängt med sen högstadiet, och vi hittade varandra direkt! Nu ska vi boka in en fika första tisdagen varje månad, vi har sjuka scheman båda två, men känner att det blir lagom så.
En helt annan grej... Min extra pappa, som dog, begravning om en vecka... det har visat sig nu, att han har en son, han är 39 och bor i Örebro, det är ju skitnära ju. Så himla konstigt, hur kan det helt plötsligt bara finnas en människa till?... Det som göms... Tydligen var det ett "one night" som gick galet. Han har betalat underhåll i alla år, men inte sagt ett ord till sina barn... Jag vad säger man. I de lugnaste vatten....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar